Fredag och förvärkarna leker någon sorts kurragömma med mig. De kommer och går för att sedan gömma sig en stund, precis lagom länge så man hinner bli besviken och då är de där igen och inger hopp om att en skär och skrynklig liten krabat snart ligger och andas på mitt bröst. Jag har väl inte så mycket val än att leka med och hiss har jag åkt förr. Hiss mellan planen som inger hopp och hopplöshet, tro och besvikelse. Jag har varit nere på bottenplanet och vänt. Den här gången hoppas jag dock att hissen slutar på vindsvåningen, på det lyckliga planet.
Städ och tvätt kanske sätter fart på den lill*. Det är hur som helst vad som står på schemat idag. Självklart blir det ett besök till Theo också. Min ängel.
Lägger in en länk till ännu en av Markus Birros texter. Denna text handlar om Theo och griper fortfarande tag om både hjärta och själ fast jag läst den så många gånger nu. Men för er som missat den. Läs och beundra Markus förmåga att sätta ord på det obeskrivliga.
http://blogg.expressen.se/birro/entry.jsp?messid=459572
torsdag, oktober 15, 2009
Sanna ord om sorg
Markus Birros krönika i Expressen idag för er som missat den.
http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.1741730/marcus-birro-nar-en-sorg-gatt-over-ar-den-magiskt-vacker-att-ha-i-sin-hand.
http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.1741730/marcus-birro-nar-en-sorg-gatt-over-ar-den-magiskt-vacker-att-ha-i-sin-hand.
Bu och bä
Torsdag och jag har letat men kan inte hitta någon bebis. Hade känningar som tilltog frampå kvällen hela dagen igår så jag är lite besviken över att det fortfarande inte satt igång. Vänder man på steken så har jag dock fått en hel natts sömn för första gången på väldigt länge. Både bu och bä alltså.
Idag har jag lovat mig själv att ta mig utanför dörren. Snart en vecka sedan jag besökte Theo så det står väldigt högt upp på "att göra"-listan. Personalkris på gymmet har bidragit till att M jobbat kväll hela veckan men igår kom han lagom hem till fotbollen som en trevlig liten överraskning. Ikväll får jag återigen klara mig själv. Kanske klarar det med hjälp av gänget i Criminal Minds.
Sitter här med mitt kaffe och fortsätter att känna efter. Tack för allt stöd och för att ni fortfarande läser om mina "fullspäckade" dagar. Kram
Idag har jag lovat mig själv att ta mig utanför dörren. Snart en vecka sedan jag besökte Theo så det står väldigt högt upp på "att göra"-listan. Personalkris på gymmet har bidragit till att M jobbat kväll hela veckan men igår kom han lagom hem till fotbollen som en trevlig liten överraskning. Ikväll får jag återigen klara mig själv. Kanske klarar det med hjälp av gänget i Criminal Minds.
Sitter här med mitt kaffe och fortsätter att känna efter. Tack för allt stöd och för att ni fortfarande läser om mina "fullspäckade" dagar. Kram
onsdag, oktober 14, 2009
Min ickeroll
Onsdag den 14 oktober (ett bra datum att födas på tycker jag) och jag börjar bli lite lätt less på det här. Har jättesvårt att somna och sova och sömnen kan nu beräknas till fyra timmar per natt för tillfället, vilket är på tok för lite för mig. Tröttheten tillsammans med den begränsande fysiken bidrar till alldeles för mycket tid för oro och tankar. Tankar främst kring Theo och sista tiden vi hade med honom. Vilket i sin tur leder till tårar och otillräcklighet. Otillräckligheten påverkar mig på så sätt att jag blir mer och mer rädd inför förlossningen. Jag känner att jag inte kan stå för det ansvar som jag ställs inför vad gäller att föda ett friskt och helt barn. Tänk om det inte blir så. Jag har jobbat hårt och länge med att inse min ickeroll i det här med Theos cancer. Att jag inte hade någonting med det att göra. Det var inte mitt fel. En gång är en gång men händer det en gång till...(måste försöka släppa den tanken).
Idag mår hur som helst rygg och höft betydligt bättre. Eskil mår också ok. =) så jag kanske skulle försöka ta mig utanför dörren en kort sväng i alla fall. Besöka min ängel eller köpa det som finns kvar att köpa till bebis. Tack för att ni läser och för alla kommentarer fina vänner. Kram på er.
Idag mår hur som helst rygg och höft betydligt bättre. Eskil mår också ok. =) så jag kanske skulle försöka ta mig utanför dörren en kort sväng i alla fall. Besöka min ängel eller köpa det som finns kvar att köpa till bebis. Tack för att ni läser och för alla kommentarer fina vänner. Kram på er.
tisdag, oktober 13, 2009
måndag, oktober 12, 2009
En ovälkommen Eskil
...och så var det måndag och måndag betyder +1 dag över tiden. Helgen har varit jätte lugn. Ja förutom i lördagskväll när vi försökte heja fram Sverige till vinst över de rödvita. Det gick ju så där. Lugnet har dock inte varit självvalt utan mer påtvingat på grund av en värkande rygg och höft. Dessutom har jag, till följd av att järnnivån gick ner som i sin tur orsakade en hård mage, fått en ny vän - hemorrojden. (Jag har döpt honom till Eskil). Visste inte att det kunde göra så ont! Hur härligt och hur mycket man än må lysa under sin graviditet så är jag trött på alla dessa små (o)trevliga överraskande biverkningar och vill bara att detta ska vara över...för den här gången.
Jag och "min man" slog för övrigt vad i helgen. Det gäller så klart kön. Jag tror på pojke och M på flicka. Den som förlorar måste planera för en helg tillsammans när bebis har blivit så pass stor att den inte längre behöver tutte dygnet runt.
Trevlig dag fina vänner!
Jag och "min man" slog för övrigt vad i helgen. Det gäller så klart kön. Jag tror på pojke och M på flicka. Den som förlorar måste planera för en helg tillsammans när bebis har blivit så pass stor att den inte längre behöver tutte dygnet runt.
Trevlig dag fina vänner!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)