Skrev om att ångra saker man gjort eller kanske inte gjort igår. Sedan dess har jag fått erfara att ånger tydligen har en tendens att ändra karaktär beroende på vetande eller icke vetande om rådande faktorer. Ingenting har egentligen förändrats men ändå har allt blivit annorlunda. Jag fick veta saker som påverkar en hel höst på så sätt att den kan ifrågasättas starkt. Inget jag tänker lägga ner mer energi på dock även om man självklart undrar.
Jag gör som jag brukar göra. Tror på det som sägs. Det känns i det här läget bäst, trots risken att bli motbevisad och än en gång få känna kängan av min egen naivitet och godtrogenhet. Men om det händer ligger förhoppningsvis allt det här för långt bakom mig för att den kängan ska göra något större avtryck. Vi gör alla våra val. Val får konsekvenser. Konsekvenser som påverkar vår omgivning. Det går inte att komma ifrån. Det gäller väl att se efter sig själv och må så bra man kan utan att kliva på för många tår med den där berömda kängan.
Idag väljer jag att tro gott, kanske mest för min egen skull. Ingen annan påverkas liks mycket som mig själv om jag skulle sitta bitter över något som varit. Ledsen ja, just nu i alla fall men det går över.
Har börjat läsa Sorgrådgivning och Sorgterapi av J. William Worden. En, om man nu ska lyssna till kritikerna, bibel för dem som har med sorg att göra. Det har blivit lite av ett intresse att läsa om på vilka sätt man kan hantera sorg. Jag vet ju att det inte finns några gen- eller utvägar. Jag vet också att sorg idag är något man ofta tar avstånd ifrån, vilket jag tycker är helt fel eftersom ensamheten som sorgen i sig självt medför blir än starkare när omgivningen vänder ryggen till på grund av rädsla för de tårar som rullar nedför en redan utsatt människas kinder.
Om jag kan lära mig något om detta utifrån mina egna och andras erfarenheter för att sedan föra vidare den kunskapen till personer som behöver det, finns det en mening. Jag tänker inte ta avstånd från sorgen. Jag är av den tron att det bara förlänger en redan jobbig process. Sorgen och jag är ju gamla vänner sedan snart ett år tillbaka.
