Idag har varit en mellandag. En välbehövlig sådan. Jag har inte gjort något annat än att ägna tid åt lilla fröken Milla. Kul har vi haft. Och nu på kvällskvisten blev det istället för spinning, Trocadero (är smått beroende) och Toblerone framför Tv:n där jag till min fasa upptäckte att Pluras och min kroppsform är slående lika.
Nu när jag tillåtit mig själv att ta en liten paus från alla måsten har jag även hunnit med att känna efter. Det är med en sorgsen min jag lämnar lägenheten. Det är många minnen av Theo här. Får packa ner dessa minnen i någon av kartongerna och ta med mig dessa till vårt nya liv. Vårat inte helt självvalda nya liv men ändå ett bra liv. Han har ju en given plats där också, mitt charmtroll. Så ner med alla minnen, goda som jobbiga, i en kartong, för att för alltid kunna minnas.
Imorgon måste jag försöka få i mig den sablans järntabletten. Kroppen skriker tydligen efter järn, vilket den ska få i brusform enligt rekommendation från Mvc. Problemet är bara att dessa brus är fruktansvärt otäcka. Som att dricka ett glas blod, rent smakmässigt. Varannan dag är det sagt. Har gått sådär. Problemet är också att denna brus helst ska tas 2 timmar efter och före matintag. Hur ska jag klara det som alltid är hungrig och dessutom har ett väldigt bra men otroligt kort minne. Imorgon alltså: järntablett, öppna förskolan, träning, packning och städning. Näst sista dagen i Norrköping.
/Kram
