Onsdag den 14 oktober (ett bra datum att födas på tycker jag) och jag börjar bli lite lätt less på det här. Har jättesvårt att somna och sova och sömnen kan nu beräknas till fyra timmar per natt för tillfället, vilket är på tok för lite för mig. Tröttheten tillsammans med den begränsande fysiken bidrar till alldeles för mycket tid för oro och tankar. Tankar främst kring Theo och sista tiden vi hade med honom. Vilket i sin tur leder till tårar och otillräcklighet. Otillräckligheten påverkar mig på så sätt att jag blir mer och mer rädd inför förlossningen. Jag känner att jag inte kan stå för det ansvar som jag ställs inför vad gäller att föda ett friskt och helt barn. Tänk om det inte blir så. Jag har jobbat hårt och länge med att inse min ickeroll i det här med Theos cancer. Att jag inte hade någonting med det att göra. Det var inte mitt fel. En gång är en gång men händer det en gång till...(måste försöka släppa den tanken).
Idag mår hur som helst rygg och höft betydligt bättre. Eskil mår också ok. =) så jag kanske skulle försöka ta mig utanför dörren en kort sväng i alla fall. Besöka min ängel eller köpa det som finns kvar att köpa till bebis. Tack för att ni läser och för alla kommentarer fina vänner. Kram på er.
Hoppas väntan snart är över och att den lille/lilla tittar ut väldigt snart! Kram Sofie i Skåneland
SvaraRaderaFörstår så väl alla tankar som kommer....
SvaraRaderaDärför får du extra varma och många kramar idag.
Om ni har sol i Norrköping så lyft ansiktet mot den,annars skickar jag över en varm sol från Motala, bara till dig, Becka.
Bibbi
Vi bloggläsare väntar me spänning=)
SvaraRaderaKramar
Hoppas bebisen kommer snart, förstår att det är jobbigt att vänta och att du får massa dumma tankar. Önskar jag kunde trolla bort dem! Tänker på dig och skickar över massa styrekramar! /S
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaJag hoppas att du vet att jag läser, även om jag inte kommenterar eller pratar om det du skriver. Det gör ont i hela själen att veta allt du tänker och pressas igenom som ingen annan kan förstå.... och jag kan inte göra det lättare för dig heller.
Jag saknar dig!
// Ekka
Hej älskling, vad glad jag blir att du tittar in. Det är nog egentligen ingen fara med mig. Bara så lätt att hamna i svacka när man har så mycket tid och blir så begränsad som jag varit. Men igår var en ok dag och idag är ännu bättre...än så länge. Saknar dig också. /Becka
SvaraRadera