Maria Housden skriver ”Det finns en död som är ännu mer smärtsam än den som tar oss och våra anhöriga ifrån den här världen. Det är den som innebär att många liv aldrig blir levda just för att själarna kvävts av rädsla.”Den rädslan är sedan länge borta hos mig och döden en del av livet. Men glömmer vi bort att leva livet på grund av rädsla för döden, då tar döden större plats än livet och meningen med livet försvinner.
Jag har sett döden komma, jag har sett döden på när håll. Jag höll i dödens hand och jag har utifrån mina erfarenheten valt att skapa mig en bild av hur döden ser ut . Det är en glad bild, en bild som innebär att jag får träffa min son igen, en bild där inga sjukdomar eller rädslor existerar. Hur ska jag kunna vara rädd för det. Vi tolkar alla döden på olika sätt och ser olika bilder kring livet efter detta. Döden har därför många ansikten. Min död bär ett barns leende ansikte.
När man tänker lite närmare på det så är det inte döden som är skrämmande utan vad vi gör av våra liv som är problemet.
Har varit på besök i Västervik. Väldigt skönt att få komma iväg en sväng och mycket trevligt att få träffa Hanna, Micha och lille Arvid. Tack för gästvänlighet, god mat och mycket trevligt sällskap. Västervik är så fint nu på sommaren. Söderköping släng dig i väggen, jag flyttar till V-vik! Bildkvaliten är inte den bästa men ändock jag och bebis i ett soligt V-vik.
Barnmorskan väntar. Kram
