onsdag, februari 11, 2009

Eleanor Roosevelt

"Vänner är som änglar som lyfter dina fötter när dina
egna vingar har glömt bort hur man flyger"

Jag letar efter något...

Jag letar efter mig själv. Efter att, under större delen av mina vuxna levnadsår, aktivt sökt för att finna mig själv hade jag en tämligen bra insikt i vem jag var. Men på bara några sekunder drogs mattan under mina fötter helt oförvarnat undan och jag tappade bort mig själv och fick så börja om från början i mitt sökande. Den här gången hittade jag endast delar av den person jag en gång var. En ny gestalt började ta form.

Det är en konstig känsla att hitta sig själv igen. Att bit för bit lägga ett pussel som känns bekant men som ändå överraskar när bitarna börjar bilda en helhet. Jag känner inte riktigt igen den bild som tar form. Det är mycket som har ändrat sig. Jag måste därför lära känna ett nytt jag under helt annorlunda, nya och krävande omständigheter.

Det är erfarenheter som omvandlat och täljt till den gestalt som idag visar sig i spegeln. Det är en person med några fler fåror i ansiktet. Fåror som tyder på och uttrycker ökad förståelse och större erfarenhet av livet.

Personen är dock inte hel och jag ifrågasätter starkt om hon någon gång kommer att bli fullständig igen. Jag vet inte ens om hon vill det. Istället känns det som om hon är som mest hel när en bit saknas. Den biten är för alltid borta även om den ständigt finns närvarande i tanken. Kan man vara hel och trasig samtidigt. Kan man le utåt och gråta inombords. Kan man må bra under hemska omständigheter? Jag måste tro att man kan det. Motsägelserna personifierar den nya personen.

Att hitta sig själv skapar förvåning och förundran. Det är en ständig process som man får kämpa för att hålla vid liv. Det är en utveckling som förhoppningsvis aldrig någonsin avstannar oavsett hur svårt det ibland kan vara att ta sig igenom. Men man kan inte tvärnita eller vända. Man måste vidare för att komma någonstans, för att bli någonting mer, för att hitta sig själv. Jag tror inte man slutar lära om sig själv. Det finns alltid ojämna kanter att förfina och putsa på. Detta är en utveckling som man ständigt kommer överraskas av, på både gott och ont.

Idag är jag glad över...

Enligt dagens horoskop mår vi lejon för tillfället ganska bra. Om vi har tänkt komma i bättre form behöver vi dock någon som sätter fart på oss. (Tur att jag har en alldeles egen Personlig Tränare då)

Om utomstående blandar sig i våra affärer är det knappast till våran fördel just nu. Därför borde vi begränsa våran öppenhet. (hum, inkluderar det bloggning om absolut allt och inget?) Vi ombes också ta reda på fakta innan vi anklagar vår partner. Troligen är det bara i våran fantasi vi känner oss åsidosatta. (Det var det löjligaste jag hört!!)

Trots att han tydligen sätter mig åt sidan för tillfället...//#*%€(/) ...är jag idag glad över min underbara "soon to be husband" och sambo Martin. Igår kväll när jag kom hem helt utslagen och hungrig efter en lång dag på jobbet, ett intensivt samtal hos min terapeut och så ett, om än dock lättare, träningspass, gjorde jag upptäckten av en ny laptop.

Precis vad jag behöver efter att ha sörjt vår gamla och nuförtiden "väldigt sjuka" dator som efter många års troget arbete inte längre orkar med mina kortkommandon och eviga nötande på tangenterna. Tack du underbaraste av underbara Martin.

Bilden är tagen från Dannes och Maddes födelsedagsmiddag på Fiskmagasinet i höstas.
Martin ser lite lätt tokig ut, och som vi vet – en bild ljuger aldrig.