söndag, juni 14, 2009

Idag har jag gett upp

Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Hade tänkt berätta om en riktigt trevlig lördagkväll men tyvärr har den helt överskuggats av annat. Av omgivningens oförståelse och hjärtlöshet. Det var ett tag sedan jag var så här ledsen. Hela den här veckan har varit jobbig. Som att bli omkull sparkad om och om igen så fort jag sansat mig och tagit mig upp på fötter.

Var på ett riktigt bra styrelsemöte med Novahuset idag och bestämde mig för att gå en sväng upp till Theo efter två timmars stillasittande. Det är lugnt och skönt där uppe. I stort sett bara jag där med mina tankar och minnen. Men när jag kommer ända fram till Theos grav märker jag att något inte är helt bra. Tar ett tag innan jag inser att någon tagit alla hans nallar. Nallar han fick vid sin begravning, vid sin 5-årsdag och på årsdagen för hans bortgång. Nallar som vi och alla andra som älskar och saknar Theo gett honom för att han ska ha där på sin plats. Theos nallar.

Så hur tänker man, hur fungerar man när man går förbi ett barns grav och bestämmer sig för att ta de saker som familj och vänner så omsorgsfullt köpt, som har ett känslomässigt värde? Kan man bli mer egoistisk. Det som finns där uppe är det vi hade kvar av honom.

Jag förstår inte. Jag försöker verkligen men kan inte. Jag vet bara att det för tillfället gör riktigt ont, jag tror mest jag är besviken. För jag tror alldeles för mycket om mänskligheten. Måste man bli iskall och dömmande mot allt och alla för att slippa bli sårad?

Idag har jag gett upp. Idag är jag tom. Hoppas jag känner annorlunda imorgon.