”Bra saker händer bra människor och dåliga saker, dåliga människor”, har man ju hört folk säga. Det irriterar mig. Tänker man sig för när man säger så? För hur många är vi inte som förtidigt förlorat de vi älskar eller själva drabbas av olyckor, sjukdomar eller våldsamma handlingar för att göra en lång lista kort. Betyder det att vi är värda den smärta som detta åstadkommer. Vad har en fyra år gammal kille gjort för att förtjäna ett års helvete med mediciner, sjukdom, sjukhusbesök och isolering?
Kanske borde man fundera lite innan man vräker ur sig något så dumt som åberopat ordspråk för jag kan inte hjälpa att ta åt mig och ifrågasätta. Jag må vara en lättirriterad gravid kvinna i högsommarvärme men ändå.
Måndag igen och jag måste erkänna att gårdagen var riktigt skön helt utan måndagsångest. Att det blev en långfika med vänner från Linköping, träning med finaste vännen J och däremellan annat smått och gått gjorde inte dagen sämre. Hoppas ni får en bra dag trots att sommaren försvunnit. Tillfälligt får vi hoppas. Kram på er.
