fredag, juni 26, 2009

Den vackraste av platser

Satt uppe hos Theo en bra stund igår. Klockan hade hunnit bli ganska mycket och solen stod tillräckligt lågt för att de höga träden runtomkring skulle kasta svalkande skuggor över hans gravsten. Det blåste lätt och förutom fåglarna var det helt tyst. Fascineras över att den händelse som höll på att ta all min kraft och energi för ett år sedan idag kan ge så mycket viljekraft när jag sitter där. Det är som att man när man går genom grindarna till kyrkogården lämnar alla vardagliga små bekymmer bakom sig. Som att jag får en påminnelse om vad som är viktigt och att allt i jämförelse är betydelselöst varje gång järngrinden slår igen bakom mig.

När man står på andra sidan grinden och tittar ut på de skrattande människorna som passerar kan man inte hjälpa att känna stora olikheter. Som en värld som delats i två delar. Jag blir avundsjuk på deras till syntes problemfria anleten men jag vet att jag så fort jag kommer utanför grindarna blir en lika leende och tillsyntes sorglös person. Blir en i mängden igen.

Fredag igen och liksom alla andra fredagar känns det himla bra att ännu en arbetsvecka är till ända. Kommer nog sakna fredagarna nu när jag blir långledig. Hur som helst, ännu bättre känns det eftersom vi har planer på att åka upp till storstan och njuta av det fina vädret tillsammans med några vänner i helgen. Ser fram emot en hotellnatt, för att inte tala om hotellfrukosten och så självklart trevligt sällskap i ett soligt Stockholm.

Trevlig helg i sommarvädret mina vänner.