torsdag, oktober 15, 2009

Bu och bä

Torsdag och jag har letat men kan inte hitta någon bebis. Hade känningar som tilltog frampå kvällen hela dagen igår så jag är lite besviken över att det fortfarande inte satt igång. Vänder man på steken så har jag dock fått en hel natts sömn för första gången på väldigt länge. Både bu och bä alltså.

Idag har jag lovat mig själv att ta mig utanför dörren. Snart en vecka sedan jag besökte Theo så det står väldigt högt upp på "att göra"-listan. Personalkris på gymmet har bidragit till att M jobbat kväll hela veckan men igår kom han lagom hem till fotbollen som en trevlig liten överraskning. Ikväll får jag återigen klara mig själv. Kanske klarar det med hjälp av gänget i Criminal Minds.

Sitter här med mitt kaffe och fortsätter att känna efter. Tack för allt stöd och för att ni fortfarande läser om mina "fullspäckade" dagar. Kram

4 kommentarer:

  1. Hejsan!
    Hoppas att en hel natts vila betyder att du nu är fulladdad och utvilad för en förlossning och att h*n känner det på sig och kommer ut nu!! Följer med spänning dina fullspäckade dagar ;)
    Ha det det bra och lycka till när det är dags.
    kram!

    SvaraRadera
  2. Håller med Carro att jag också följer dina "fullspäckade" dagar med spänning.
    Och håller tummarna för att det snart är slut på väntan. Men snälla Becka...sluta inte med din blogg sen. Då blir det så tomt...
    Kramis (många, många, många)
    från Bibbi.

    SvaraRadera
  3. Åååå, kom igen nu bebis. Tänk om h*n visste hur många vi är som väntar =) eller är det kanske just det h*n gör...
    En hel natts sömn tycker jag låter som en bra uppladdning! Och en fin höstdag som denna är ju inte heller fel att födas på. Så nu håller jag båda tummarna för att det kommer igång.(På så vis omöjliggör jag det oxå att plugga, nja skriva iaf) Alltid skönare att ha en bra orsak till att man skjuter upp saker =)
    Ha en fin dag. Kram anja

    SvaraRadera
  4. Hej!

    Hittade din blogg via en annan sida, har läst VARJE ord Du skrivit under denna förmiddag och kände att jag måste skriva några ord till Dig. Jag är något av ett kakmonster vad det gäller bloggar men jag har aldrig någonsin läst någon som varit mer välskriven, känslosam, kärleksfull, sorgsen och hoppfull än Din. Din son är vacker som den ängel han blivit, varje ord Du skriver om honom doftar kärlek och besinningslös längtan som man inte kan undgå att beröras av. Jag kan inte med ord beskriva den beundran jag känner för det mod Du visar varje dag Du välkomnar ännu en dag av livet. Så, tack för en innerlig resa i en del av ditt liv som jag önskat varit annorlunda men också en varm och innerligt lyckönskan till det nya livet som Ni väntar. /Helena

    SvaraRadera