måndag, april 04, 2011

Trygghetsbehov

Vilken vecka det har varit. Jag är otroligt glad att den är över. Det har hänt en hel del roligt också det ska jag inte sticka under stolen med men allting har en tendens att hamna i dimman när man sover nästintill ingenting under en veckas tid. Förutom den trotsperiod hon kommit in i så har Milla skolats in på dagis och det har gått jättebra men tjejen har fått ett extremt trygghetsbehov, vilket inte alls verkar särskilt ovanligt, men detta trygghetsbehov bidrar till en del förändringar här hemma. Bland annat får hon sova mellan mig och Martin om nätterna vilket i natt gick kanonbra. Så från att inte ha sovit en halvtimme i sträck varje natt i en hel vecka sov hon med endast ett uppvak rakt igenom från halv sju till halv sex. Det behövde hon. Det behövde vi, mamma- och pappatvättbjörn som vi numera kallar oss. Men fortsätter det så här så kommer de där mörka ringarna under ögat snart vara ett minne blott och jag kanske kan klara av att hålla mig vaken efter kl 20.00 om kvällarna. Vore roligt för omväxlings skull. Trevligt vore det också att få känna sig någorlunda utvilad till förlossningen. Har varit lite orolig över hur jag ska klara av den med bara några timmars sömn i ryggen. Kanske slipper jag den oron nu. Håller alla tummar jag har. Sitter hemma utan barn för första gången på bra länge. Hon är på dagis och jag försöker tycka att det här känns ok men jag vet inte...tittar på klockan hela tiden, en klocka som sniglar sig fram. Slappna av kanske vore en idé, men jag provar den i morgon. Lovar!

3 kommentarer:

  1. Besvärligt med sömnen! Hoppas verkligen det ger med sig, man blir mer eller mindre knäpp när man inte får sova. Har hon alltid sovit dåligt lilla tjejen? Kram S!

    SvaraRadera
  2. Ja, de nätter vi sovit utan avbrott på ett och ett halvt år kan räknas på mina fingrar. /Becka

    SvaraRadera
  3. Hon måste ju vara väldigt trött också av att aldrig få sova en hel natt, eller så kanske hon tar igen förlorad sömn under dagen? Det där med sömnen är ett kapitel för sig, hoppas ni reder ut det. Lycka till! /S

    SvaraRadera