Äntligen fredag och ännu en arbetsvecka är (strax) avklarad. Extra skönt är det eftersom helgen för med sig en himla massa roligheter. Att näst vecka bara är tre dagar lång (rent arbetsmässigt sett är bäst att tillägga) gör inte saken sämre.
Ikväll blir det bio igen. Har en dejt med ”mannen”. Vi ska se ”Änglar och Demoner”. Skulle inte bli helt överraskad om det blir ett Munken-besök efter det. I morgon är det fullt upp med både träning, Theo-besök, festlokalspaning och så en liten tillställning hemma hos oss för Västindiengänget och deras bättre hälfter. (om jag får säga det själv, men jag antar att jag har medhåll från tre andra brudar)
I onsdags var vi på ett andra ultraljud för att se om bebis växer som hon ska. Och det gör hon tydligen. Tyvärr var sköterskan vi hade väldigt stressad och stånkade och stönade över att bebis inte låg still där inne när hon skulle mäta och ta kort. Man tycker att man på en sån arbetsplats borde veta att bebisar gör som bebisar vill. Jag är mest glad över att bebis fungerar och rör sig där inne. Hur som helst, bebis hade både hjärta, hjärna, två ben och två armar (tyckte jag såg en liten snopp också men det kan lika gärna ha varit något helt annat eller rent av en synvilla).
I onsdags var det också på dagen sju år sedan Martin och jag träffades för första gången. Jag bor ju ihop med denna levande almanacka så jag vet sånt. Sju år, herregud!! Hur som helst: Thank God it´s Friday!
Mysigt med bebistitt:)Ja varför ska den ligga still i magen när den än så länge kan röra sig fritt. Glad över att hon/han mår bra, detta kommer resultera i en underbar liten krabat. Sju år jadu...då träffades vi med då alltså:)Glad att vi sedan dess kommit varann närmare och ser det lite annorlunda än då.Vilka bitches:)
SvaraRaderaSen hade ju ni faktiskt inte träffats när det var mors dag:)Kommer du ihåg Martins blick vid fikat när han trodde jag sa nåt hemligt,haha. Han är för söt
Kram vännen
Kommer minsann ihåg att ni sågs hemma hos mig första gången! =)
SvaraRaderaHa en toppenhelg!
/Anna T
Självklart får du medhåll. Allt annat vore lögn :-)
SvaraRaderaSes imorgon! STOR kram!
Hej!
SvaraRaderaHittade hit genom en rad bloggar, och nu läser jag varje dag!
Jag gråter när jag läser om lilla Theo, och hans svåra kamp mot sjukdomen.
Ingen ska behöva gå igenom det, än mindre ett barn.
Vet inte om du kommer ihåg mig, men jag hade mina pojkar på samma dagis som Theo, på Tallgården.
Jag har ett starkt minne av din son, när jag kom en eftermiddag för att hämta Lucas. Då kom Theo ut i hallen med högklackat och hatt, så tjusig och så himla fin :-)
Det glädjer mig att se att han ska bli storebror!!
Lycka till med allting!!
// Kram Marie
Hej Marie, jag är så dålig på namn (till skillnad från Theo som kunde alla barn på Tallgårdens både för- och efternamn). Men en Lucas minns jag allt att han pratade om ofta. Tack så jätte mycket för minnet av Theo. Jag hade ingen aning men kan lätt se honom framför mig när du berättar och det är svårt att låta bli att le.
SvaraRaderaTack för lyckönskningar och hoppas att ni mår bra hela högen. Ta hand om honom. Kram kram. /Becka