Funderat lite på det här med ånger. Fick frågan för ett tag sedan om jag ångrar någonting under en viss tidsperiod. Svaret blev ja och ju mer jag funderar på det ju mer kommer jag på som jag skulle vilja ha ändrat på. Men hur mycket energi och tankeverksamhet ska man egentligen lägga ner på saker som man gjort men som man ändå inte kan få ogjorda, osagda eller på något sätt kunna ta tillbaka.
Man är inte mer än människa och alla har vi saker vi ångrar i större eller mindre bemärkelse. Men ju mer man ångrar ju mer ändras utgången på något sätt. Om man agerat annorlunda hade man ju inte varit där man är idag och gud vet om man hade haft det bättre någon annanstans.
Hur jag än vänder och vrider på det här med ånger så kommer jag inte fram till något vettigt för jag är av den mening att jag tror att det ur allting ont också kommer något gott. Så även om man ångrar något så har det resulterat i något man absolut inte vill ska vara ogjort.
Det är att leka med tanken. En ganska farlig lek men kanske just därför också väldigt inbjudande. Det var dagens tanke. Söndag idag och jag ska göra mig i ordning för att möta upp Martin på stan för en lunch.
Vi hörs igen i morgon. Ha det bra mina vänner.
Visst är det så, jag antar att vi alla ångrar saker och ibland är det svårt att försonas med tanken över att man aldrig får en till chans. Det är viktigt och inte fastna i det så man kan komma vidare.
SvaraRadera" Bättre att ångra det man gjort än att ångra det man aldrig gjorde" sägs det ju....(blev det rätt nu? blev fundersam) Tror du fattar poängen vännen:)
Kram P