Det är en lättnadens känsla. Som om hela vinterns tyngd smälter undan och sakta rinner av mig. Stegen blir lättare, andetagen friskare och hela ansiktet ler när det möter solens värmande strålar.
Mörkret är borta och nytt ljus sprider klarhet över mig och min omgivning. Det är som att kunna se på nytt efter en lång tid i mörker. Ögonen måste vänja sig ett tag innan de ser en gammal värld i ny skepnad. En nyfödd värld i klarhet, skärpa och fokus. Landskapet lämnar det gråa och kalla och förvandlas till ett varmt och färgglatt panorama.
Knoppar spricker och hoppet om en ljusare framtid föds. Planer tar form och viljan är stor, förväntningarnas tid är här. Det känns som om en hel mentalitet byts ut. Ingenting är längre omöjligt. Jag följer en fjärils lätta vingtag och känner mig lika lätt. En ljummen vindpust tar tag i fjärilen som låter sig föras med på en planlös resa för ett litet tag. Precis så ser jag våren. En tid av enkelhet och lösa tömmar där måsten och krav inte längre följs till maniska gränser.
Jag tackar vinterns mörker och kyla för att den gör vårens intåg så uppenbar när den äntligen kommer.
Idag känns våren dock ganska långt bort. Det snöar igen och hoppet om att i helgen få känna plusgrader och sol under en powerwalk känns för tillfället ganska avlägset.
Ikväll blir det antagligen en bit mat och mingel på Munken. Det är ju fredag! Imorgon är det så dags för ”spinn of hope” som Barncancerfonden anordnar på 30-talet gym runtom i Sverige. Dags att ta på sig träningskläderna och cykla för sig själv och Sveriges alla cancersjuka barn. Den som vill har ett halvt dygn på sig att ta sig till gymmet och droppa in på ett av 12 spinningpass. Kl 15 gör min kära sambo comeback som instruktör och självklart blir vi ett glatt och förväntansfullt gäng på rad ett. I morgon är det också 10 månader sedan Theo älsklingen gick bort. 10 månader av extrem saknad. Vad passar bättre än att hedra hans minne genom att hjälpa andra "Theosar" som försöker övervinna denna sjukdom. Imorgon cyklar vi för dig gubben.
Skriver mer i morgon.
Jag önskar jag kunde vara där imorrn och spinna lite, men tyvärr kan jag inte!! Hoppas att det kommer mycket folk och blir en bra dag! Kram.
SvaraRaderaJag får låtsas spinna på tåget, nån kan nog få ett gott skratt:)Jag o barnen får ut och gå när jag kommer hem ist och tända ett ljus i kyrkan.
SvaraRaderaKram Paulina
Både jag & Jesper kommer självklart att joina & köra oss helt utmattade, när man tänker på Theo tar man i allt vad man har! Vi ses //Syrran.
SvaraRadera