...känner jag att jag behöver lätta upp stämningen lite. Så ni inte tror att jag sitter och är "deppig" hela dagarna.Enligt dagens horoskop är mitt välbefinnande på topp. Jag ska tydligen bli erbjuden ett nytt jobb. (Ok om jag får gissa så tror jag att det är Mensa som äntligen behöver en maskot för sin lilla, men välkända klubb och vem bättre att fråga än mig?)
Ok, vad gäller kärleken då. En känslig fråga kan idag göra dig och din partner osams. Er bådas envishet kommer att fördröja en försoning. (Ja, jag känner mig lite osams med honom...kan förväxlas med en lätt bitterhet för att han seglar på en katamaran i British Virgin Islands och jag får som längst pendla fram och tillbaka från Fimpan på, i och för sig, en rätt bekväm men ändå Expressbuss.) Så till sist står det att jag kan vara snabb på att ge svar på tal. Tyvärr är inte allt jag säger så genomtänkt. (Ehhh? Vad menar dom nu?).
Idag är jag glad för att det snart är fredag. O fredag vet vi alla innebär ett besök på Munken. Denna gång blir det övervägande kvinnlig fägring på stället. Kan bli intressant och "kackligt". Ses där.
Kackel? Nu förstår jag inte alls vad du menar, skratt
SvaraRaderaHej Rebecka!
SvaraRaderaJag kanner inte dig, halkade in pa din blogg av en ren slump, o laser den nu varje morgon nar jag vaknar for att fa inspiration infor dagen. Jag bor i Australien, ar langt borta fran nara o kara, men lever ett lyckligt liv har med man o barn. Det din blogg ger mig ar vetskapen om att man inte ska ta nagon for givet och uppskatta det liv man har, det kan andras eller avslutas sa fort. Sa jag vill tacka dig for din underbara blogg, jag pratar om det du skrivit med min man varje dag (han kan ju inte lasa svenska) och vi uppskattar det vi har varje dag nu istallet for att kanske bara uppskatta det ett par ganger i veckan! Du ar otroligt stark o jag vill inte ens tanka tanken hur jag skulle hantera situationen om nagot skulle handa nagon av mina barn. Jag avundas din styrka. Hall huvudet hogt och fortsatt skriva, jag alskar varje ord!
Kram Anja
Hej Anja och tack, tack så jätte mycket. Du förtår inte vad din kommentar betyder för mig. Det är precis pga det du skriver som jag valt att börja blogga. (förutom att det är en riktigt bra terapiform) För varje kommentar jag får om hur människor tar ledigt en halv dag från jobbet för att umgås med sina barn, tänker på de små sakerna osv. efter att ha läst eller hört vad vi gått igenom så får vår historia och Theos sjukdom lite av en mening. Han dog inte helt förgäves och det gör mig så otroligt stolt som mamma att han fortfarande har positiv inverkan på vår värld från där han är nu. Så tack så jätte mycket. Hoppas ni alla har det riktigt bra. Varmaste kramar från ett kyligt Sverige /Rebecka
SvaraRadera