Idag känner jag att jag inte har så mycket att dela med mig av. En ovan känsla! Fredag är det hur som helst och bara två och en halv timme kvar att jobba innan ett par dagar med sovmorgnar och avsatt tid för sådant man aldrig annars hinner med väntar.
Träningen står högt upp på prioriteringslistan, liksom tid med min sambo som jag knappt sett eftersom vi i veckan jobbat om varandra. Ja lite tack vare min tendens att somna tidigt i soffan också kanske.
Hoppas på lite vårväder så man kan ta en lång promenad till Theo någon av dagarna, eller båda. Saknar att kunna sitta där uppe hos honom i timmar och bara vara när, tänka, minnas och fundera. Få rå om och pyssla med det enda som finns kvar att ta hand om, hans viloplats.
Kram på er alla. Hoppas er fredag blir kanon.
