torsdag, december 30, 2010

Strandsatt

Känner mig strandsatt. Som på en okänd ö, inte helt öde, bland springer jag på människor med liknande värderingar och det klickar direkt. Men det händer alltmer sällan och härimellan hinner jag känna mig ensam bland människor jag känner igen men inte delar någonting. Jag kan bara förklara det med att jag med mina erfarenheter växer ifrån. Dock inte sagt att jag är bättre, större, jag växer bara åt ett annat håll.

Jag förstår inte varför man lägger ner så stor kraft och energi på att framstå som någonting man egentligen inte är. På materiell rikedom, obetydlig kunskap och en fejkad vänlig inställning. Jag blir bara besviken på människor som tror sig veta, som vägrar lyssna på erfarenhet och som pratar om sådant de inte vet någonting om. Jag fick rådet att gå in i varje ny relation med inställningen att personen i fråga är en idiot tills motsatsen är bevisad. På det sättet skulle jag slippa bli besviken, vilket i och för sig skulle vara skönt, men det är inte jag. Jag måste tro gott. Alternativet skulle göra mig bitter, förmer. Jag antar att det är så här det blir ibland och att det känns ensamt just nu eftersom det på sista tiden varit många som inte lyckats uppehålla den så omsorgsfullt hållna yttre fasaden.

Dags att släppa djupa tankar och väcka Milla. kanske ska vi börja näst sista dagen år 2010 med en promenad. Stor kram och ett riktigt gott nytt 2011 till er alla.

söndag, december 26, 2010

och så var julen över...

Och så var julen över...det går alltid lika snabbt trots att det enda man egentligen gör är att umgås och äta. Men det är inte helt fel det heller. Jag tror dock att jag slappnat av lite för mycket för en extrem trötthet har övertagit både kropp och psyke.

Igår var vi i Lindö och avslutade det långa och extrema matintaget med lite pizzaslice och snacks. Allt i goda vänners sällskap vilket gör det hela mycket roligare. Länge sedan man orkade vara vaken efter midnatt men eftersom Milla sov hos mormor och morfar passade vi på, vilket också kan vara anledningen till den extrema tröttheten idag.

Nu när julen är över kan jag heller inte skjuta upp packning, rensning och sådant som måste göras inför kommande flytt, så i veckan som kommer blir det att ta tag i det på allvar. Med en nyfiken och envis Milla i närheten blir det antagligen "två saker i kartong och en sak upp"-metoden vilket tar lite längre tid men alltid trevligt med sällskap och "hjälp".

Hoppas att ni som följer mig här också haft en riktigt trevlig jul. Än är ju inte trevligheterna över. Nyåret ska firas in. Förhoppningsvis har julmaten lagt sig och man börjat känna hungerskänslor tills dess. Nu Milla-time. Kram

måndag, december 20, 2010

Gryts varv

Lördagens möte ute på Gryts varv tillsammans med andra föräldrar som mist sina barn i cancer tog ut sin rätt rent energimässigt. Det var en mycket bra dag med många givande samtal och mycket känslor men så välbehövligt. Det var allt från föräldrar som precis mist sina barn bara för några månader sedan till föräldrar som förlorade sitt allt för sju år sen. Det är för mig som befinner mig mittimellan ganska betydelsefullt att se och känna igen beteendemönster, tankesätt och känslor från den första svåra tiden, se hur långt man kommit men även kunna blicka framåt och se att det ligger en del arbete framför mig och att det faktiskt, om man nu är villig att arbeta med sig själv, kan bli ännu bättre.

Vi är så olika men med en stark gemensam nämnare. En svår förlust som förenar på ett sätt jag aldrig varit med om tidigare. Man känner ett lugn i sällskapet, kanske på grund av förståelsen som finns utan att man ens behöver förklara, berätta.

Vi fick göra avslappningsövningar eftersom denna erfarenhet tär något fruktansvärt. Den stress man lever med under den här tiden tar år att komma ur. Att därför lära vissa avslappningsmetoder är för mig guld värt. Jag är fortfarande trött efter 10 månaders ångest, sömnlöshet och oro. Inte minst visade det sig hur pass efter dagens första avslappningsövning varpå huvudvärken slog till, men jag tror inte jag varit så lugn under de tvåoch ett halvt år som gått.

Det blir fler möten. Jag tror jag kommer kunna ha nytta av de lärdomar och utbyte av erfarenheter något enormt. Även om det också är fruktansvärt jobbigt. Det gäller bara att våga.

Kram på eroch god jul om jag nu inte skulle ta mig tid att skriva mer innan helgen.

tisdag, december 14, 2010

Irritation

Detta blir inlägg nr 401. Det är lite stort, i allafall för någon som inte tycker sig ha speciellt mycket att säga eller dela med sig av. Hursom, jag går idagarna omkring och känner mig irriterad och lättretlig. hormoner må så vara men säg den som inte blir irriterad på egoister som tänker spränga barn och oskyldiga mitt i julhandeln i luften.

Jag kan inte mycket om islam och är inte en sådan som drar alla över en och samma kamm för en vilen själs handling. Men jag kommer aldrig att förstå att någon kan döda och rättfärdiga detta med sin religion. Jag kommer aldrig att förstå termen "heligt krig". Det är detsamma som skön cancer, det vill säga det finns inte.

I helgen väntar så första mötet tillsammans med andra föräldrar som förlorat sina barn i cancer ute vid Gryts varv. Jag har stora förhoppningar om att få ta del av nya infallsviklar och förhållningssätt, nya livsöden och berättelser och härigenom kunna lära mycket nytt, dock finns en liten oro över att irritationen ska få ytterligare fart då jag känner att jag inte orkar med något ältande, någon jämförelse eller "det är synd om mig"-attityd. Men tills motsatsen är bevisad tänker jag gå in i det här med glad attityd och öppet sinne.

Ska försöka få bort den här irritationen med en promenad i kylan. Det är dags att byta ljus uppe hos Theo, så jag och Milla ska trotsa vintern. Är lite orolig över henne då hosta och förkylning håller i sig. Både humör och aptit svänger och det hör inte till vanligheterna. En dag i taget. Idag alltså tisdag, förhoppningvis en bra sådan, som ska avslutas med ett jobbigt och välbehövligt spinningpass. Kram till er alla.

lördag, december 11, 2010

Dålig uppdatering

Ber om ursäkt för riktigt dålig uppdatering här på bloggen men vi har stora problem med internet-anslutningen (trots 3´s kommentarer om att ingenting är fel). Anslutningen vill bara fungera morgnar av någon anledning.

Var och såg bebis igår. En svårväckt liten rackare vilket jag tycker verkar kanonbra inför jordelivet. Den andra lilla rackaren (Milla) är varken svårväckt eller från denna värld. Men glad är hon och det är vi lite större också riktigt glada över. Idag fyller min lillasyster, om man nu kan kalla henne för just liten längre, 30 år. Vilket ska firas på ett eller annat sätt. 30 fyller man ju bara en gång även om hon, liksom jag gjorde, firar denna dag höggravid. Annars blir det nog häng framför tv´n och diverse skidtävlingar (en i mitt tycke helt ok aktivitet) eftersom det både är mörkt och envist snöfall ute. Hoppas på en iallafall mindre promenad och lite frisk luft framåt dagen.

Dags för gröt. Trevlig helg på er. Stor kram

lördag, december 04, 2010

Häpen och naiv

Ännu en vecka snart förbi...det har varit en rätt tung vecka. Har inte sovit bra alls efter förra helgens akutenbesök med Milla. Springer och tittar till henne och oroar mig tillsyntes helt i onödan. Förkyld är hon och vi tycker oss se tendenser till att hon tar sig till det öra hon hade början till öroninflammation i men febern håller sig borta och det är bra. Vi avvaktar till näsat vecka och ser hur det fortlöper.

Mycket administrativtjobb med novahuset har det blivit men det flyter på så mycket bättre nu och jag tror vi alla kommit in i någon sorts andra andning i och med vår make-over. Det skadar aldrig med lite förnyelse och utomstående reflektioner för att få nya infallsvinklar och bredare kunskap. Jag slutar dock aldrig att förvånas över vissa människors ansträngningar för att bara stå ivägen, för att få andra att dansa efter sin egen pipa bara för att, oavsett hur stort eller litet målet än må vara. Sen har jag otroligt svårt med folk som manipulerar och ljuger för att själva framstå som starka. Problemet är bara att när dessa lögner kommer fram i ljuset och ställs mot väggen är stark det minsta man ses som. Istället är det sanningen som blottas och många som ljuger gör just detta på grund av en extremt dålig självkänsla som de inte kan hantera på annat sätt.

Ville bara få ur mig detta då jag i all min naivitet fortfarande låter mig häpnas.
Nu tänker jag ta helg. Detta ska bland annat göras med lite julshopping. Kram