”Kan man ha det bättre än så här?” Jag sa just de orden flera gånger under helgen. Inte ett bekymmer så långt tankarna räckte. Ett och annat mörkt moln på himlen kanske men vad gjorde det när det var blått runtomkring. Greppade livet och levde i nuet, saknade inget. Vilken underbar känsla. Tänk om livet kunde vara så enkelt. Fick även lite tid för mig själv i skärgården. Vaknade tidigt (efter att smygande indianen, inte helt obemärkt, tassat sig upp) klockan kan inte ha varit mer än 07. Tog en kopp ljummen kaffe och satte mig på altanen ner mot havet. Så skulle man alltid ha det!
Var ledig igår. Hade lite komptimmar att ta ut innan jag slutar. (bara sju arbetsdagar kvar nu) Dessutom var det dags för MVC-besök igen. Bebis verkar fortfarande må bra där inne. Är inne i min 25 vecka, och som det matematiska vidunder jag är krävs bara två händer och en fot för att räkna ut att det således ”bara” är femton veckor kvar tills bebis är här. Längtar! Tretton av dessa veckor spenderar jag i ledighetens tecken. Jag upprepar: kan man ha det bättre än så här?
