Vaknade till blå himmel och en dag vars ljus väckte bygden tidigt, tidigt. Vi är på landet Milla och jag. Spenderade gårdagen ute i friska luften i solen på altanen eller på promenad någonstans längs skogskanten. Sov kvar och tänkte utnyttja det fina vädret så länge vi kan idag också. Ska återvända in till stan framåt kvällen för ett träningspass. Blir dåligt med träning den här veckan. Det kommer saker emellan hela tiden. Imorgon ska jag bland annat sitta och bli ompysslad både när det kommer till frisyr och make-up. Därefter har jag msn-jouren på Novahuset.
Hon sover nu, efter lite välling och bus. Hon fyller ett halvår på söndag och det är inte klokt vad snabbt det här första halvåret har gått.
Funderar på att åka till BOND och hjälpa Barncancerfonden med kvällsfikat på måndag. Det är en stor grej för mig. Jag vill men tvekar för jag vet inte om jag är stark nog. Avdelningen anammar minnen jag helst skulle vilja glömma. Glada, och sorgsna, underbara men hemska minnen med älsklingen. Bestämmer mig snart.
Många tankar kring framtiden. Skola eller inte skola. Tvekar pga ekonomin. Pengar är absolut inte allt och vi klarar oss men kan inte låta bli att dras med i omgivningshetsen. Det ska vara arkitektritade hus, gröna fingrar, långa resor och ständigt nya kläder i finaste mode. Inget av det där gör mig lyckligare. Däremot skulle ett arbete som jag gladeligen går till utan minsta uns av måndagsångest eller "Zon"-tendenser göra mig lycklig. Det är det enda som just nu saknas. (Förutom det självklara) Jag ska ändå arbeta i 34 år till. Läste precis det jag skrivit och det verkar som jag bestämt mig...eller?
Nu, solstolen.
Klart du ska satsa på skolan, inget av det andra spelar någon roll, precis som du skriver, du kommer inte bli lyckligare för att du har råd att bo i ett fint hus eller ha de senaste märkeskläderna varje dag, men däremot att vara tillfreds och känns lycka över det man jobbar med varje dag är så mycket viktigare. OK att det kanske blir lite tufft ekonomiskt ett par år när du pluggar men det är ju en övergående fas för att du sen ska kunna känna glädje varje dag i resten av åren som du ska gå till jobbet.
SvaraRaderaKram Å
Lyssna på din inre röst, jag vet att du har svaret där. Du ska som sagt jobba många år till, då är det viktigt att du trivs.
SvaraRaderaHus, resa mm kan ni göra sen. Ni är unga och hela livet framför er.
Du o din hälsa och lycka är viktigast....det smittar även av sig på resten av familjen. Tror utbildningn skulle göra dig gott.
Kram vännen
Jag hade samma tvivel som du innan jag började plugga...swisch så har det gått tre år och jag har bara en termin kvar! Vi har ätit oss mätta varje dag och jag tycker inte att det varit särskilt ekonomiskt betungande, vilket jag trodde det skulle bli! Dessutom har vi ju turen(?) att ha uppnått den åldern då vi får lite extra i kassan från csn oxå ;) Iofs pengar som ska betalas tillbaka men vad sjutton. Det är helt klart värt det för att få arbeta inom ett yrke man trivs med. Lycka till, vad du än väljer att göra! Kram anja
SvaraRadera